Bättre än sitt rykte

Företrädare för underhåll beklagar sig ibland över att området har låg status och att det därför inte kan förverkliga sin potential. Stämmer det?

SMGC har intervjuat 50 underhållschefer inom svensk verkstadsindustri. Delar av resultatet överraskar kanske en del av dem som följt debatten om underhåll de senaste decennierna.

De intervjuade fick ta ställning till en rad påståenden. 0 betyder att de inte alls instämmer i påståendet. 5 betyder att de instämmer i mycket hög grad.

Första påståendet löd: Den avdelning jag ansvarar för, bidrar till företagets långsiktiga lönsamhet, på bästa möjliga sätt.

Det genomsnittliga svaret blev drygt 4. Underhållscheferna är, med andra ord, i hög grad (dock ej i mycket hög grad) tillfredsställda med sina avdelningars långsiktiga betydelse för de företag som de verkar i. Svenskar brukar vara ödmjuka när de svarar på enkäter. Med tanke på det är det uppmätta resultatet relativt bra.

Det andra påståendet löd: Mina medarbetare har den kompetens som krävs för att vi skall göra mesta möjliga nytta.

Här är svaren något mer tveksamma. Genomsnittet ligger på 3,7. Här kan vi konstatera att det finns en utvecklingspotential.

Men svaret som sticker ut på ett oroväckande sätt finner vi inom rekryteringsområdet. Det är lätt att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens, får det bekymmersamma resultatet 2,2. Svårigheter att rekrytera medarbetare på ett område som är så strategiskt viktigt som underhåll är ett hot på både medellång och lång sikt. Den höga medelåldern hos många av dagens medarbetare tvingar fram omedelbara åtgärder.

- Undersökningen visar klart och tydligt att utbildningsfrågan är oerhört viktig. Utmaningen ligger i att agera innan det är för sent. För att säkerställa framtidens kompetens måste vi successivt börja sänka medelåldern och se till att fler relevanta utbildningar startar. Dessa utbildningar måste dessutom göras så intressanta att de lockar ungdomar att söka, säger Filip Adielsson som gjort undersökningen.