SMGC träffar Antti Salonen, blivande doktor i underhållsstrategier

Hur kan ett företag med små resurser implementera en underhållsstrategi som stödjer företagets överordnade mål? Svaret på detta har Antti Salonen. Den 1 juni presenterar han sin doktorsavhandling som handlar om just underhållsstrategier. SMGC träffade Antti för att ta reda på mer.

Antti har en gedigen underhållsbakgrund från olika branscher och på olika nivåer i näringslivet. Han läste underhåll redan på gymnasiet och upptäckte tidigt i sin yrkeskarriär att det fanns brister i det förebyggande arbetet. Det blev naturligt för honom att försöka ändra på detta.

Efter att ha jobbat inom tillverkningsindustrin i 20 år med olika fokus, bland annat strategisk underhållsutveckling, såg Antti sin chans att påbörja en akademisk bana.

- Då elektronikindustrin hade en ekonomisk kris år 2001 blev jag uppsagd. Då sökte jag till Mälardalens högskola och utbildade mig till civilingenjör med inriktning mot innovation, produktion och logistik. Lagom till min examen blev en doktorandtjänst utlyst med fokus på underhållsstrategier och den blev jag antagen till.

- Min avhandling visar hur företag med små resurser på ett enkelt sätt kan formulera, implementera och utvärdera en underhållsstrategi som stödjer företagets överordnade målsättningar.

Låter det intressant? Antti fortsätter att berätta om en modell han utvecklat.

- Modellen bygger på att man utifrån företagets överordnade strategiska målsättningar, samt produktionens strategiska mål, klargör vilka strategiska mål underhållet bör sträva mot för att på bästa sätt bidra till dessa. När underhållets strategiska mål är identifierade knyter man relevanta nyckeltal till dessa och definierar såväl nuvärde som målvärden för dessa.

- Härefter identifieras styrkor, svagheter, möjligheter och hot genom så kallade SWOT-analyser. Analyserna beaktar ett antal strategiskt viktiga faktorer med avseende på hur dessa inverkar på den nödvändiga strategiska utvecklingen av underhållet. Utifrån SWOT-analyserna kan en åtgärdsplan arbetas fram och slutligen kan underhållsstrategin dokumenteras och förankras hos företagsledningen så att den blir ett styrande dokument.

Anttis arbete har bland annat blivit uppmärksammat på grund av att han använt sig av processmodellen från kvalitetskostnadsberäkningar och överfört den till underhållsområdet.

- På så sätt kan man bättre analysera vilka underhållsinsatser som tillför värde i verksamheten och vilka som är slöserier. Då konceptet, Cost of Poor Maintenance bygger på principer som är väl kända inom kvalitetsområdet är det relativt enkelt att förstå och ta till sig.

Resultaten som kom fram var föga förvånande för Antti som sett det mesta inom underhållsbranschen. Han noterade att underhållssystem (CMMS) blivit relativt vanliga även bland mindre företag. Problemet är dock att de flesta tycks ha mycket dålig struktur på sin loggade felhistorik.

- Många företag tycks implementera sina datasystem utan att inse att det krävs tydliga strukturer för hur man loggar sina underhållsinsatser om det ska bli enkelt att analysera historiken. Det blir därför ofta svårt när man vill ta fram nyckeltal för enskilda feltyper exempelvis.

Förutom att arbeta som forskare är Antti engagerad i SMGC:s arbete med underhållsstrategier.

- Det är jättebra att man satsar på att lyfta underhållsfrågor till en strategisk nivå. Underhållsverksamheten är fortfarande på tok för reaktiv, speciellt i tillverkningsindustrin, men även i många processindustrier.

- Jag hoppas att jag som forskare med lång industrierfarenhet ska kunna bidra till att överbrygga de skillnader som ibland finns i synsätt i akademin respektive industrin. Förhoppningsvis kan det här arbetet även ge mig möjligheter till bra industrinära forskning.

Följdfrågan blir ju naturligtvis: Vad har näringslivet för nytta av att läsa din avhandling?

- Doktorsavhandlingar är tyvärr ofta tunga och omständiga för praktiker att läsa. Men om man tar sig tid att leta rätt på godbitarna ger min avhandling konkreta förslag till hur företag relativt enkelt kan skapa sig en god bild av hur deras underhåll bör utvecklas för att bättre stödja företagets och produktionens övergripande strategiska målsättningar. Vidare ger avhandlingen förslag till hur man genom att värdera sina underhållsbristkostnader lättare kan räkna hem investeringar i sitt förebyggande underhåll.

Antti disputerar den 1 juni på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Efter det hoppas han kunna fortsätta att forska på högskolan som börjat bygga upp en stark kompetens inom underhållsforskning. En av målsättningarna är att fortsätta forskningen i mindre tillverkande företag för att ge dem förutsättningar för ett strukturerat arbete med underhållsutveckling. Förhoppningsvis kan Antti även vidareutveckla konceptet Cost of Poor Maintenance.

- Avslutningsvis vill jag fortsätta ge våra framtida ingenjörer grundläggande kunskaper i underhåll och tillförlitlighet!

Vi tackar Antti för att han tog sig tid och önskar honom lycka till med disputationen!