Vi mäter produktivitet som producerad mängd per tidsenhet. Produktiviteten har varit avgörande för den industrialiserade världens utveckling. Primärt strävar de flesta att maximera producerad mängd per insatta arbetstimmar eftersom de övriga produktionsfaktorerna i grova tal varit ganska likvärdiga för de flesta företagen. Energins betydelse för produktiviteten har dock varit avgörande under en stor del av den industriella epoken och de länder som haft tillgång till billig energi av olika slag har kunnat ersätta den mänskliga insatsen på olika sätt, framförallt med kol, vatten och olja. I sk modern tid har kärnkraften, vindenergin och solenergin och andra förnybara energiformer tillkommit. Energikostnaderna är på väg mot en internationell prisnivå, som dock av klimatskäl måste subventioneras genom allt större investeringar. Produktiviteten blir härigenom allt mer ensidigt beroende av den mänskliga insatsens kvalitet och kostnad. (Läs mer…)

Är utsikterna för svensk industri goda? Svaret är tveklöst ja, men kräver både förtydliganden och en och annan reservation. (Läs mer…)

Det är nästan som om ett nytt ord skulle ha smugit sig in i det svenska språket under den senaste tiden – ”underhåll”. Järnvägarnas oförmåga att transportera sina resenärer i tid har avslöjats så fort det kom lite snö och det blev kallt. Bussarnas dåliga och ibland trafikfarliga skick har också orsakat förseningar och väntande och en och annan olycka. Våra kärnkraftverks oförmåga att leverera sin planerade del av vårt elbehov har skapat en prissituation, som tvingat tunga basindustrier att stoppa sin produktion under de värsta perioderna. Allt som en följd av bristande underhåll. (Läs mer…)

Ordet sustainabilitet kommer från latinets sustinere, som betyder ”hålla uppe”.

Sustainabilitet, som på svenska brukar översättas till hållbarhet, har en stark relation till begrepp som långsiktighet, robusthet, vidmakthållande, omsorg, ansvarstagande och medvetenhet. (Läs mer…)